Why bother?

Varför bryr jag mig? -Jo, för att det inte Àr okej och jag Àr en bra mÀnniska. Jag kanske inbillar mig eller blivit lurad om att vi hade nÄt sÀrskilt, men jag vill hjÀlpa honom. Typ. Han mÄr inte bra, det vet jag och pÄ ett sÀtt vill jag kanske fÄ lite justice pÄ nÄgot vis.. men han kan inte fortsÀtta sÄhÀr och han behöver nÄgon som bryr sig om hans feta problem. Det Àr inte mÀnnskligt att lura in folk i kÀnslomÀssiga relationer och sedan slÀppa dom fri och skylla pÄ sig sjÀlv och tro att allt Àr lugnt, för att sedan upprepa samma saga för nÀsta person. Ny som gammal. Det Àr psykisk misshandel. KÀnner lite att nÄgon mÄste lyfta upp den hÀr grabben sÄ att han kan snap out of it och börja laga sig sjÀlv. Jag vet att han gör samma sak just nu i denna skrivande stund, för han tror att han Àr sÄn. Att han behöver det. Fel.
Detta handlar inte om mig Ă€ven fast hans problem och beteende har drabbat mig orĂ€ttvist hĂ„rt. Vissa mĂ€nniskor kĂ€nner jag för, vill hjĂ€lpa dom oavsett hur dum personen Ă€r. Ja, det finns en sĂ„dan person i mitt liv redan men sĂ„n kan jag vara- för att jag har hjĂ€rtat pĂ„ rĂ€tt plats och oavsett vilket as speciella personer Ă€r sĂ„ bryr jag mig. Alltid. Det Ă€r en styrka och en svaghet. 
RSS 2.0