Han sa att han kanske inte ville veta allt. Allt om mig alltså, det som är såkallade "problem  och besvärligheter" i mitt liv, alla anledningar till varför jag ska träffa en kurator typ. Kände mest att okej han tror att jag är mongo for real och har och har haft asmycket problem med mig själv. I ain't that messed up men okej, tro det då. Känner ändå att han kanske mest bara vill ha mina bra och glada sidor och alltså bara delar av mig, samtidigt som jag förstår honom om han nu tror att jag är helt koko. Kan ju tillägga att mim ensamhet och brist på vänner och lite lågt självförtroende i en viss fråga gör att jag blir svartsjuk på något sätt när han pratar om hans vänners flickvänner... vet fan inte hur jag ska hantera det. Jag vet ju vad det beror på men har ingen aning om hur jag ska tackla det och få det att försvinna. Jag känner mig så liten och värdelös och som att ingen vill ha mig egentligen.