MĂ„ndag

KÀnner mig oönskad just i detta nu. Fan vad illa det kÀnns, ÀndÄ tycker jag om att vara ensam i det nÀr jag slipper diverse sociala sammanhang. Nu sitter jag pÄ lunch, smÄpratade med en kollega som vÀrmde sin mat och sedan tog han sin lunch och sa att han skulle sÀtta sig inne pÄ sitt rum. Egentligen skiter vÀl jag i det, det Àr bara skönt att slippa och det kanske inte ens var för att han ville slippa mig, jag menar han kanske behöver jobba eller kÀnner för att sitta sjÀlv pÄ sitt rum och det Àr fine.. men jag kÀnde ÀndÄ att jag var/Àr helt oönskad i sammanhanget och jag kan inte hjÀlpa den kÀnslan.

Är svintrött. Vi har remisskonferens efter lunchen. Vill sova. Ska koka kaffe ☕




PS.  Ingen har erbjudit sig att ta telefonen nu under lunchen. SĂ„ jĂ€vla oklart det hĂ€r. Ringer det om 5 minuter kommer jag inte svara, jag ska ha mina 30 minuter utan telefonen Ă€ven om ingen tatt luren.



Namn:
Kom ihÄg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0